Sedan värnplikten infördes i början av 1900-talet har miljontals svenskar på ett eller annat sätt gjort lumpen, med olika framgång. Att göra lumpen har haft en stor betydelse för den svenska manliga befolkningen. Under hela 1900-talet kallades de flesta in för att göra värnplikten och delta i repetitionsutbildningar (som kallades för repmånad i folkmun). Det blev så att försvaret var platsen där män från olika sociala skikt möttes, vilket gjorde att de fick lära känna varandra, oavsett bakgrund.
Värnplikten
Det är inte bara i Sverige utan också i andra länder, som värnplikten har fungerat som ett socialt lim mellan de olika samhällsgrupperna. Vilket visade vilken stor betydelse lumpen hade under de två stora världskrigen och dess påfrestande beredskapsår. Ser man rent militärt så betydde Sveriges värnplikt att det svenska försvaret kunde ta del av människor som hade olika färdigheter och erfarenheter, som ett yrkesförsvar inte skulle kunna ge.
Permissionerna
Något som har uppskattas av alla som har gjort lumpen är de permissionerna (”permis”), då de värnpliktiga blev lediga och kunde åka hem till sina nära och kära eller gå ut på stan och göra den osäker. Dessutom fick de värnpliktiga en dagpenning som de kunde köpa fika på regementets marka (café) eller annat kul. Fram till 1970-talet var det ingen ovanlig syn att se värnpliktiga ute på staden gator och torg i regementsstäderna.
Inrutade dagar
Varje dag under lumpen så var dagarna fulla av olika typer av övningar, så som marschera och skjutning. Men varje dag inleddes med en revelj och sedan med en morgonuppställning. När dagen närmare sitt slut var det dags för persedel- och vapenvård, vilket innebär att gevär, annan utrustning och klädsel skulle rengöras från smuts och skor skulle putsas. För att sedan avluta dagen med att äta i matsalen och då exempelvis klassikern ärtsoppa och pannkakor. Innan sängdags blåstes ett tapto och därefter skulle det släckas på logementen.